tisdag 29 november 2016

CHEF ELLER LEDARE

Lärare ska ju vara chefer som är ledare, eftersom de ska fokusera på mål, på delaktighet, på feedback, på att lyssna, på att se en och ens kompetenser och att hjälpa relationer lika mycket som de ska planera och genomföra, fatta beslut etc. Dock känns det ibland som att vissa lärare inte bryr sig om individen bakom resultatet, utan bara vill att resultatet ska bli så bra som möjligt. Dock så brukar de allra flesta lärare se till att skapa en relation mellan de själva och eleven, vilket gör att det blir ledarskap snarare än bara en position, men vissa lärare känns det som att jag inte får den kontakten med. Lärare generellt utövar ändå rätt mycket ledarskap och det känns som att de allra flesta är bra ledare. 

När jag jobbade på NÄL hade jag en chef som hade starkt chefskap och inte ledarskap. Hon lyckades inte få förtroende från hennes medarbetare, och det kändes att de andra som jobbade på avdelningen ansåg att hennes chefposition var just en position, att hon inte var en av dem, utan att  hon bara hade blivit tilldelad en titel. De klagade ofta på att hon inte lyssnade på arbetarna, inte tog deras problem på allvar utan ”stod över” de andra. Att lyssna och engagera och agera trovärdigt är tre saker som en ledare lyckas med, men som hon som chef inte gjorde. Detta gjorde att jag ansåg att hennes ledarskap var minimalt, och hennes chefskap stort. 

Överlag anser jag att chefer oftare utövar chefskap än ledarskap, eftersom de ofta blir tillsatta på en position av t.ex. en styrelse och ofta inte hamnar på chefplatsen för att arbetarna har förtroende för hen. 

fredag 25 november 2016

LEDARSTILAR DEL II

Uppgifter:
Att fundera över/prata med kompis och skriv ner i loggboken:

1. När har ledarskap inneburit en positiv relation för dig och när det varit en negativ relation
Bra ledarskap är när en ledare lyssnar och är demokratisk. Med de flesta lärare har deras ledarskap inneburit en positiv relation för mig, jag har känt att jag har kunnat prata med dem och att de har lyssnat på mig och tagit till sig mina åsikter. De allra flesta ledare som jag gillar har en demokratisk ledarstil med en auktoritär touch, vilket har gjort att alla får säga vad de tycker, men så brukar ändå ledaren bestämma vad hen anser vara bäst, vilket jag uppskattar. 

Jag hade en chef som inte var en bra ledare, hon var inte demokratisk och hon brydde sig inte så mycket om vad alla andra gjorde- en typsik låt-gå ledare. Dock förväntade hon sig bra resultat på arbetet. Det som påverkade mig var att alla hennes anställda tyckte så illa om mig. När de diskuterade henne med mig, och klagade på henne inför mig, gjorde det att jag blev mindre motiverad att utföra uppgifterna hon gav mig (jag tänkte ofta, varför ska jag lyssna på dig om du aldrig lyssnar på dina anställda), och det bidrog till en negativ relation.  

2. Exempel på vardagssituationer där du utsätts för ledarskap och när du själv eventuellt utsätter andra för ditt ledarskap. 
I skolan av lärare, när de säger vad jag ska göra, hemma när mina föräldrar säger vad jag ska göra. I t.ex. grupparbeten i skolan utsätter jag alltid andra för mitt ledarskap, jag gillar att leda, har alltid tydliga åsikter och mål och är bra på att strukturera upp, vilket jag tror gör att folk lyssnar på mig. Jag märker ju aldrig ut mig själv som en formell ledare, men jag brukar alltid bli en informell ledare. 

3. Exempel på när ledare som du haft kontakt med pekar ut en riktning, mål med verksamheten - vilka mål?
I skolan händer detta ofta, när t.ex. lärare säger ”i slutet av terminen ska vi ha hunnit med det här och det här” vilket ju är en riktning som vi blir pekade mot, de presenterar ett mål som vi ska jobba mot. Eller som när jag jobbade inom vården ”vid slutet av dagen ska vi ha hunnit göra det här med de här patienterna”. Detta var ju dock ett mer kortsiktigt mål än skolexemplet. Jag personligen gillar när ledare pekar ut och påminner en om målen man jobbar mot, det gör att det man gör känns meningsfullt. I skolsituationer är det speciellt viktigt att en lärare påminner en om målen, då det är såpass långsiktiga mål som man annars lätt glömmer bort. Det viktigaste tycker jag är att en ledare har ett mål, eller hjälper en att sätta mål. Utan mål blir iallafall jag väldigt omotiverad och tycker att allt arbete känns meningslöst. 

4. Exempel på några verksamheter som är styrda av idéer eller tydliga regler som inte kräver ett ledarskap. Vad är det som styr?
Inom sport. Om vi t.ex. ska spela volleyboll behöver vi ingen direkt ledare, det räcker att vi kan reglerna för att vi ska kunna spela. Vi blir alltså styrda av dessa regler. Dock behöver vi ju antagligen någon som delar upp lagen, så denna person skulle man ju kunna tänka sig är en ledare. Inom politiken kan man tänka sig att man blir styrd av idéer, snarare än av en ledare. Ett politiskt parti har ju visserligen ofta en ledare, men de hålls ju ändå samman och ”styrs” indirekt av en idé som de delar, som att t.ex. Sverigedemokraterna styrs av tanken på att minska invandring (obs på att detta kanske inte är världens mest välgrundade exempel!!) och att de kanske inte hade behövt en ledare för att hålla samman, utan att själva idén som blir ett mål, och en riktning som medlemmarna rör sig mot och kommer sträva efter. 


onsdag 23 november 2016

LEDARSTILAR

1. Finns det situationer där:

1. Auktoritärt ledarskap passar bättre än andra ledarstilar? Ja, i kritiska situationer, som t.ex. under krig kan det behövas att någon tar ansvar. Det funkar inte alltid med en demokratisk omröstning när snabba beslut ska fattas. Som i filmen med myrorna, om inte ledarmyran hade agerat hade de antagligen inte hunnit rädda myran.

B) Demokratisk ledarskap passar bättre än andra ledarstilar? Detta är det ledarskap som passar  i de flesta situationer, när man ska fatta beslut i grupper. Om man låter alla få säga vad de tycker minskar det risken för ovilja och att folk känner sig trampade på, samt gör att man uppskattar ledaren, tillskillnad från när ledaren kör över en- då man istället kan känna sig missnöjd med ledaren, vilket kan leda till att man inte vill lyssna på ledaren. 

C) Låt Gå ledarskap passar bättre än andra ledarstilar? Om man vill lära gruppen att ta eget ansvar och att komma på egna idéer kan man ha en låt gå-ledarstil. Om man som lärare t.ex. vill att en grupp elever ska komma på en idé själva och jobba självständigt, och vara kreativa utan att läraren ska hjälpa till är det passande att dra sig tillbaka, att vara en ”låt gå”-ledare. På så sätt lär sig gruppen att jobba utan ledare och tänka självständigt. 

2. Fundera på formella ledare som du haft genom åren. Kan vara föräldrar, idrotts/föreningsledare, lärare, rektorer, chefer på jobb mm. Beskriv och tolka några av dem enligt teorierna kring demokratisk, auktoritär, låt-gå, uppgiftsorienterad och personorienterad.
Min sommarjobbschef var väldigt uppgiftsorienterad. Hon ville att vi skulle få så bra resultat som möjligt, att alla kunder skulle bli nöjda. När en av mina kollegor hade personliga problem struntade hon dock i detta, och skällde ut honom för att inte presterade på topp och gjorde ett halvhjärtat arbete. Detta gör att hon inte var personorienterad. Hon hade trots detta en väldigt ”låt-gå”-stil, vi fick aldrig veta vad vi skulle göra, utan vi delades upp i områden och sedan fick vi jobba med det vi ansåg vara nödvändigt. Dock var resultatet från vårt arbete väldigt viktigt, vilket kanske inte är utmärkande från en låt-gå-ledare?  Det känns som att de kanske inte bryr sig så mycket om resultatet. 

Jag hade en lärare i grundskolan som hade en väldigt auktoritär ledarstil. Hon styrde verkligen med järnhand, och det var sällan vi blev tillfrågade om någonting som rörde oss. Hon hade dock inte ett uppgiftsorienterat fokus, utan ett personorienterat, det gjorde inte så mycket om vi inte presterade bra, det viktiga var att vi mådde bra. Man kan ju annars tänka sig att en auktoritär ledare skulle ha ett uppgiftsorienterat fokus, eftersom jag tror att många tror att det är lättare att få ett bra resultat med en sådan ledarstil. Dock anser jag att det är bättre med en demokratisk ledarstil, för om de som blir ledda får bestämma själva gör det att man blir mer motiverad, mer villig att arbeta och får bättre resultat. 


 3. Fundera på de gruppsammanhang där du ingått. Kan vara familjen, kompisgäng, klasser, föreningar mfl. Antagligen har det där funnits informella ledare. Beskriv någon av dem och på vilka sätt hon/han varit informell ledare och hur det har tagit sig uttryck, påverkat stämning, resultat mm. Vilka egenskaper tror du har gjort henne/honom till informell ledare? Jag har haft en informell ledare i ett kompisgäng, som var väldigt auktoritär. I ett kompisgäng brukar de informella ledarna väl annars ofta ha en demokratisk ledarstil, eftersom man är på samma nivå, ingen är i en beroendeställning till den andra, utan det är kompisar som pratar med kompisar. Denna ledare var dock tvungen att få sin vilja igenom, och om någon inte lyssnade uteslöt han denna tills personen lyssnade på honom igen. Detta påverkade stämningen i gruppen, eftersom man alltid kände sig pressad att hålla med honom. Dessutom gjorde denna auktoritära ledarstil, som tidigare nämnt, att man skapade illvilja för personen, och att jag gillade honom mindre och mindre. Jag tror faktumet att vi var en ny grupp, och ingen kände varandra var det som gjorde att han blev en ledare. Medan vi andra var mer försiktiga, och fortfarande i första FIRO-fasen tog han kommandot innan vi hade hunnit reagera. Dessutom hade han alltid väldigt starka åsikter, vilket gjorde att det var lättare att hålla med honom och att vika sig, än att stå upp för sin egen åsikt. 

fredag 18 november 2016

LEDARSKAPSTESTER

 Flest A - Härligt, du skulle bli en bra chef!
on quiz: TEST: Passar du som chef?
Du skulle faktiskt inte bara bli en bra chef - utan en fantastisk en! En chef behöver vara bra på att delegera, motivera, inspirera, lösa konflikter och kommunicera. Du har förstått det och är bra på det. Om du var chef skulle du vara tydlig med vilka mål och visioner som finns och vilka riktlinjer dina medarbetare ska jobba mot - vilket är precis hur en bra ledare ska vara.

Vill du bli chef så fortsätt att jobba på dina mindre starka sidor och glöm inte att berätta om dina ambitioner för dina chefer, gör ett bra jobb och visa att du kan ta ansvar så är du snart där!


Bestämda Bertil – Den auktoritära ledarskapsstilen
Den bestämda ledaren vet alltid bäst och vill alltid ha sista ordet. Han vet vad som ska göras, när det ska göras och vilka beslut som ska fattas och han ger sällan utrymme för diskussion eller förslag.
Det militära är ett område där det bestämda ledarskapet passar bra, likaså i situationer som kräver snabba beslut eller där gruppen inte är tillräckligt erfaren. Andra situationer som ger det bestämda ledarskapet en fördel är när gruppen saknar gemensamma mål, en tydlig rollfördelning eller om de har en begränsad förmåga att samarbeta.

Den betämda ledaren kan dock få svårt att motivera sina gruppmedlemmar och ansvaret fördelas inte på ett effektivt sätt. Initiativrikedomen kan bli mindre och medarbetarna kommer sällan med egna förslag då det blir svårt att sätta sig emot en sådan ledare.

Jag tycker att båda testerna stämde bra in på mig. Jag känner igen mig vääldigt mycket i den auktoritära ledarskapsstilen, i t.ex. grupparbeten blir det ofta att jag pressar på för att få igenom min egen åsikt, eftersom jag känner att jag ofta faktiskt vet bäst, har bäst koll på. I grupparbeten blir det dessutom ofta så att gruppen är väldigt splittrad, inte jobbar mot samma mål etc, och då tycker jag det kan vara skönt att ta tag i gruppen och säga "nu gör vi såhär" Jag är väldigt rak på sak, och ärlig, och har nog lite problem när det gäller att ta hänsyn till andra människors känslor. Detta är ju kanske inte den bästa ledarstilen, men å andra sidan känns det som att gruppen kommer framåt med sitt arbete när jag har den här ledarstilen. Fast denna ledarstil kanske tyvärr bidrar till att folk inte känner sig sedda, blir sårade och överkörda, och, som det står ovan, att gruppmedlemmarna inte känner sig motiverade. Det blir dessutom också att jag helst vill göra saker själv, eftersom jag vill ha koll och känner att jag vet bäst. 

Jag tror dock att jag skulle kunna bli en bra chef, om jag bara jobbade med att ta hänsyn till andras åsikter och känslor. Jag gillar att leda, jag får arbetet att gå framåt, jag är ansvarstagande och känner att jag faktiskt är rätt duktig på ledande. Dock kan jag bli irriterad om saker inte går i mitt tempo, om folk inte genast förstår vad jag menar. Mer respekt för andra tror jag skulle kunna ge mig en bättre ledarstil.